Känslan är ju obeskrivlig. När du finner en låt du bara drunknar i - bokstavligt talat. Minnen flödar över ditt bröst och allt annat runt om dig står still. Du blir glad, gråtfärdig och tänker på din käreste , eller på något fint minne du upplevt.

Denna låt är en sådan. Den är från filmen som enligt mig är den vackraste och mest perfekta och underbara film jag sett. Bella och Edward... deras bröllop... nej åå så underbart. 

 

Den får mig att tänka på tiden när denna kom ut på bio. När jag och Tilda såg den och jag satt o grät på hennes axel som jag aldig hade gråtit förr. När jag var nykär (haha låter som en änka eller något) i Petter. När jag var lycklig och dum. Dessa minnen får mig att le.